Det blev lite pulkaåkning på julafton vilket var uppskattat av småttingarna. På mittenbilden ser ni dagens sista åk, Emil och Stella åker tillsammans ner för backen, två sekunder efter att bilden togs välte pulkan i ett snömoln. När snön lagt sig hittade jag en Stella med blod rinnande från näsan och uppskrapad kind. Hon grät i fem sekunder och sen ropade hon "Mer!" men pappa tyckte att det kunde räcka med åkning för en dag.
1 kommentar:
Stella är en riktigt hård brud hon! Det behövs mitt ibland alla velourkillar... ;-)
Skicka en kommentar